Vilken kväll det blev igår.

Vi gick först till Möllan och värmde upp med Sweden Camp. Daniel Andersson var på plats och blev hyllad av öldrickande malmöbor.





Åt en trerättersmiddag i vår loge på Stadion samtidigt som vi såg det svenska landslaget värma upp. Väldigt söt uppvärmning måste jag tillägga. Sedan var det dags för match. Som jublet steg, när den ena gamla Malmöspelaren efter den andra presenterades, för att sedan utbryta till ett obeskrivligt jubel när Zlatan presenterades. 

Zlatan-tifot var inte så mäktigt som jag hade trott. Däremot mäktigt med ett fullsatt Stadion med blått och gult överallt. Svenska klacken imponerar inte. Kan dei nga finurliga hejaramsor som övriga kan lära sig snabbt och som biter sig kvar i publiken? För helt seriöst, in med bollen i mål och vi är svenska fans allihopa, de håller inte i längden... Kanske är man bortskämd av Malmös klack? Ett målkalas fick vi se och jublet visste inga gränser när Zlatan tryckte in första målet efter bara några minuter. Imponerande att hela publiken stannade kvar för att tacka efter matchen.

 

Chefen sa, Linda och Tommy där är lite vin kvar, ni kan väl stanna kvar efter matchen och dricka upp det. Man lyder alltid chefen... En hel loge för oss själva!



Drog till Lilla Torg för att runda av kvällen med ytterligare ett glas vin.