Det finns riktigt många störobjekt när man åker kollektivt. Har pendlat i 6 år nu och man borde tycka att jag skulle börja vänja mig, men det blir snarare tvärtom! Jag stör mig mer och mer och mer på dessa mycket irriterande detaljer:

- När man lyssnar på sin Ipod så högt att musiken strömmar ut från öronsnäckorna, vilket innebär att alla som sitter runt omkring tvingas lyssna på ett odefinierbart dunka dunka. Majoritetsvis sker detta bland ungdomar 15-25, men förekommer även bland äldre människor med dåliga öronsnäckor.

- När man andas högt. Riktigt störigt. Är mestadels män 40+ som verkar lida av riktigt trånga näsor, speciellt vid utandning.

- När man är så tjock så man tar två säten. Ja det kanske låter elakt, men jag ska faktiskt inte behöva lida och tränga i hop mig på ett halvt säte för att någon annan behöver 1,5 säte. Speciellt inte när jag satt där först. 

- När man envisas med att gå på innan alla gått av. Oftast bildas två köer vid en dörr, en vid var sida. När då folk börjar gå ut envisas personen som står först i ena kön med att börja tränga sig på innan alla kommit ut. Vilket resulterar i en lite panik från personen som står först i andra kön. Den personen har ju ändå stått först och nu börjar folk som stått 4 och 5 i andra ledet gå på före honom. Allmänt kaos bildas och folk som ska gå av blir måttligt irriterade. Kan inte personen som står i led 1 inse att han/hon står ju först i ledet och det finns ingen anledning att gå på innan alla gått av, på så sätt slipper alla stressen. Kanske skulle de två som stå först prata sig samman varje gång, så de går på samtidigt? Jag blir riktigt irriterad när folk tränger sig på innan jag kommit av och brukar försöka tackla till dem riktigt hårt.

- När man luktar illa. Ja, igen, det kanske är elakt. Kan man inte hjälpa det så kan man inte hjälpa det. Men man mår ruskigt illa av de som luktar svett, rök eller värst av allt urin. Lite normal hygien hade inte skadat.

- När man sätter sig längst ut på sätet och sover så att en annan inte kan komma in på platsen vid fönstret. Vet man med sig att man ska sova kan man inte bara sätta sig längst in då!

- När man pratar mobil så högt att man egentligen inte hade behövt en mobil utan personen i andra änden hade hört en ändå.

Hade ovanstående personer struntat i att åka tåg hade pendlandet varit så mycket lättare!